Tobias psykologiska bedömningar är en pusselbit i det rättspsykiatriska utlåtandet
Tobias Lihoff är psykolog på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet i Stockholm. Han medverkar i de rättspsykiatriska utredningarna och gör bland annat begåvningstest på de intagna. Ett spännande och varierat jobb med ibland svåra bedömningar.
Tobias Lihoff arbete ger underlag till det rättspsykiatriska utlåtandet som i sin tur ger domstolen ett underlag för att kunna fatta beslut om en lämplig påföljd för brottsdömda som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning. Han gör bland annat en utredning av personligheten och om personen lider av någon typ av diagnos.
– Personerna som kommer till oss har begått ett brott och man kan misstänka att de lider av psykisk sjukdom eller är i ett tillstånd som skulle kunna utgöra en allvarlig psykisk störning. Undersökningarna vi gör och våra slutsatser blir ett underlag för domstolen att kunna fatta ett korrekt beslut i rättsprocessen. Det handlar antingen om fängelse eller om rättspsykiatrisk vård. Det är de två alternativen som finns, säger Tobias Lihoff.
De rättspsykiatriska undersökningarna görs av ett team som består av en rättspsykiater, en psykolog som Tobias, en forensisk social utredare och en representant för utredningsavdelningen.
– Jag som psykolog har samtal med den intagna. Mitt jobb är att skapa en förståelse för hur och varför personen har agerat på ett visst sätt. Om det finns tillstånd, kanske ett intellektuellt funktionshinder eller autismspektrum-problematik, säger Tobias Lihoff.
Arbetet handlar mycket om att beskriva personens eventuella diagnoser eller andra tillstånd och sätta det i relation till gärningsbeteendet helt enkelt. Vi är intresserade om de har agerat eller inte haft möjlighet att agera på ett visst sätt.
Riskbedömningar av livstidsdömda
Förutom rättspsykiatriska undersökningar arbetar Tobias och hans kollegor med att bedöma eventuell risk för återfall i allvarlig brottslighet av livstidsdömda. Personer som dömts till livstids fängelse har möjlighet att ansöka om att få sin strafftid omvandlat efter tio år. Rättsmedicinalverket gör då en riskbedömning som utgör en del av det underlag som domstolen sedan fattar beslut utifrån.
– Det är en undersökning där vi träffar personen, vi läser alla handlingar och så gör vi en bedömning med hjälp av ett bedömningsinstrument kring risken för återfall i allvarlig brottslighet och hur det ser ut i den här individens fall. Sen lämnar vi över det till domstolen som sen fattar sitt beslut.
Intresserad av kopplingen mellan psykisk sjukdom och brott
Tobias är utbildad psykolog. Utbildningen är femårig och sedan måste man göra praktik innan man får ut sin legitimation. Tobias fick möjlighet att göra sin praktik på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet Stockholm.
– Jag har länge varit intresserad av kopplingen mellan psykisk sjukdom och brott. Hur kommer det sig att en del personer begår brott eller våldsamma handlingar utifrån sin psykiska sjukdom, medan andra inte gör det?
För att passa i det här jobbet tror Tobias att det är bra om man har en nyfikenhet och en vilja och ett intresse för att lära sig saker om andra människor.
– Viktigt att ha en analytisk förmåga och kunna samla ihop och sätta sig in i ett stort material på ganska kort tid. Det är också av betydelse att man har en empatisk förmåga, en förmåga att se människan. De har ibland gjort hemska saker, men det finns också en mänsklig aspekt av det hela. Att kunna se det och hålla flera tankar i huvudet samtidigt är viktigt.
En vanlig dag på jobbet
En vanlig dag på jobbet består ofta i att prata med de intagna, samla information, kanske göra tester och gå igenom en del intervjuer.
– Vi ägnar mycket tid åt att läsa journaler, olika typer av material som vi får in i de respektive ärendena och så skriver vi väldigt mycket. Mycket av arbetet består av att skriva en utredning som ligger till grund för rättspsykiatriska utlåtandet som i sin tur ligger till grund för domstolens beslut.
När är jobbet som bäst och när är det som svårast?
– När man har ett intressant fall eller någonting som man jobbar med som man kan ha bra diskussioner med sina kollegor om. När man känner att man har möjlighet att göra sitt jobb på ett bra sätt.
– Det med jobbet som är svårast är väl när det är lite tvärtom. Då man känner att man har svårt att få eller att skapa förutsättningar för att göra ett bra jobb för individen och att kunna göra en vettig bedömning. Det kan ju bero på olika saker. Det kan vara att man har väldigt lite information om personen eller att personen inte vill delta aktivt i undersökningen.
Kan man luras i den rättspsykiatriska undersökningen?
– Det kan ju förekomma säkert, men jag skulle vilja hävda att det inte alls är så vanligt som man tror. Det är snarare vanligare att man försöker verka mindre sjuk än vad man kanske är egentligen är. Det är inget man vill skylta med. Och många förstår ju också att döms man till rättspsykiatrisk vård så är inte det ett tidsbestämt straff. Det är vanligare att man försöker undvika det alternativet skulle jag säga.